Teamoutreach med Schoultz

Paret berättar att de brinner för att se teammedlemmarna få blomma ut i sina gåvor och tjänster, att få fram frimodighet och uppmuntra till att alla kan berätta om Jesus och be för folk. Det behöver inte vara svårt, det börjar med det lilla.

Intervju av Lisa Andersson

Beatrice och Per-Magnus Schoultz bor i Ekenässjön utanför Vetlanda och arbetar sedan 2014 i Good News To All People. Paret beskriver sig som enkla människor som lever normala liv, förutom att missionsivern färgar allt de gör. Båda två är uppvuxna i kristna hem och missionskallelsen har funnits ända sedan barnsben.

  • För mig kom missionskallelsen i samband med mitt dop när jag var åtta år gammal. Vi hade missionärer på besök i söndagsskolan som berättade om sina liv. Från och med då visste jag att jag skulle bli missionär, berättar Beatrice.

Även för Per-Magnus spelade besök av missionärer en stor roll.

  • Under min barndom hade vi en husförsamling hemma dit missionärer kom ibland, både från Kina och Afrika. När de berättade om saker som de hade varit om brann det som en eld i mitt hjärta, och jag kände ”Wow, det här vill jag också göra”. Efter värnplikten besökte jag min bror i Kenya som var utskickad som missionär av Trosgnistan. När vi gick runt i byar och vittnade kände jag verkligen att det var någonting som jag ville göra resten av mitt liv.

Beatrice och Per-Magnus möttes första gången år 2003 när de började på SOS Missionsbibelskola i Märsta. Men det var inte kärlek vid första ögonkastet.

  • Nej, första året var vi inte alls intresserade av varandra. Men efter bibelskolan hamnade vi i samma team som reste till Etiopien med Mission SOS för att starta upp en missionsbas och där gick det från noll intresse till att ”vi ska gifta oss”! Vi stannade i Etiopien i sex månader, sen flyttade vi hem till Märsta och året efter gifte vi oss.

Första tiden som gifta var, av olika anledningar, inte lätt. Båda gick igenom tuffa perioder orsakade av sår från trossyskon, de bodde i ett oroligt område och Per-Magnus hade ett jobb där inkomsten aldrig kom i tid. Denna period påverkade både äktenskapet och missionsivern.

  • Vi slutade gå till kyrkan och missionsglöden falnade. Vi kände oss vilsna och ensamma.

Men berättelsen slutar inte där. Paret berättar att Gud ledde dem in i en process där de fick total upprättelse. Äktenskapet blev bättre, de flyttade från området och köpte ett hus och Per-Magnus fick nytt jobb.

  • I samma veva fann vi en församlingstillhörighet i Märsta Internationella församling. Det var som att komma hem. Vi fick komma i funktion igen och börja tjäna.

År 2014 besökte Marcus och Hanna Bloom församlingen och tankar på mission började åter igen väckas till liv, främst hos Per-Magnus. Han anmälde sig till en resa till Uganda och inför den resan anordnades en teamträff hemma hos Marcus och Hanna i Sävsjö, dit båda åkte.

  • Den dagen började missionsglöden brinna igen på samma sätt som när jag var åtta år, berättar Beatrice. Jag ångrade att jag inte hade anmält mig till Ugandaresan, men visste att det var försent. När kvällen närmade sig sitt slut vågade jag ändå försiktigt nämna för Marcus att det hade varit roligt att få följa med. Redan morgonen efter hade han ordnat det!

Som fiskar, tidigare instängda i ett akvarium, men nu fick komma ut i havet. Så beskriver paret upplevelsen av Ugandaresan. I slutet av resan fick de frågan om att arbeta med Good News To All People, vilket de direkt kände att de ville göra. Efter att i bön sökt Guds vilja tackade de ja.

Beatrice och Per-Magnus är ansvariga för teamen som är med under resorna samt för gatuevangelisationen, så kallad outreach.

  • Gatuevangelisationen ser olika ut beroende på vilket land vi är i, vi anpassar oss efter vad man får göra och inte får göra. Men enkelt förklarat går vi ut på gatorna i olika byar för att möta människor. Är det mycket folk som samlas kan vi ha ett litet gatumöte, är det glest med folk skickar vi ut teamet för att berätta om Jesus för människor de möter. Vi försöker innan resan att få tillåtelse att besöka skolor, sjukhus och fängelser.

Paret berättar att de brinner för att se teammedlemmarna få blomma ut i sina gåvor och tjänster, att få fram frimodighet och uppmuntra till att alla kan berätta om Jesus och be för folk. Det behöver inte vara svårt, det börjar med det lilla.

Det absolut bästa med mission är att se människor bli frälsta, poängterar paret.

  • Det är som leva mitt i Apostlagärningarna, berättar Per-Magnus. Man får se under och tecken, och man märker att tron verkligen håller.

Oavsett om man är kallad att gå ut som missionär eller inte, är det värt att åka med på en resa.

  • Du kommer ut i funktion, du tränas i dina gåvor, du får nya perspektiv och du håller dig fokuserad på vad som är viktigt. Oavsett vilken missionsresa du väljer, om det är till Afrika eller Asien, så kommer du att vara en ny person när du kommer tillbaka! avslutar Beatrice.