Kristi väldoft

Indien, landet som jag har besökt ett tjugotal gånger, är verkligen ”dofternas land”. Direkt man lämnar flygplatsen slår en mix av dofter emot en; alltifrån starka kryddor, vitlök, tropiska blommor, avgaser, urin och olika sorters avfall med mera. När man sedan reser genom denna enorma jätte, möts man ständigt av nya ljuvliga dofter ihop med fräna odörer. Det går inte att uppleva Indien fullt ut utan sitt luktsinne och det går inte beskriva Indien utan att också nämna dess stora utbud av dofter.

Du och jag alstrar också, genom vårt sätt att vara, ”dofter” kring oss. Frågan är vilken ”doft” vi lämnar efter oss? Är det en ljuvlig doft av kärlek, ödmjukhet och glädje, som människor minns, vill ha mer av och som pekar på Jesus eller är det en odör av bitterhet, häftighet och hårdhet? Bibeln talar om att vi är kallade att sprida Kristi väldoft (2 Kor 2:14-15). Jag tror att om vi ska sprida Kristi väldoft behöver det ske, inte bara genom våra ord och gärningar, utan också genom vår attityd och inställning till det och till dem vi möter. När Jesus ger oss det underbara löftet om den helige Ande i Apg 1:8 säger han: ”Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns”. Det står att vi ska få kraft att bli Jesus ”vittnen”. Vi är inte bara kallade att vittna om honom med vår mun utan leva liv som vittnar om och pekar på honom.

Jag har en längtan att alltid behaga och lyda Gud. Många gånger får jag använda min starka vilja till att bestämma mig att göra det rätta även när jag inte alltid känner för det. För ett tag sedan bad Marcus mig göra något för honom. Jag hade ingen lust att utföra denna lilla tjänst just då, men bestämde mig för att ”göra det rätta” genom att anta en tjänares gestalt och göra det ändå. Jag minns att jag utförde det, men muttrade samtidigt lite för mig själv. Jag minns inte vad det gällde, förmodligen något bagatellartat som inte alls var värt att muttras över. Men jag minns vad Herren sa till mig när jag gjorde det: ”Hanna, jag vill inte bara att du gör det rätta. Jag vill att du gör det med rätt attityd”. Som så många gånger tidigare omvände jag mig i mitt hjärta och bad Herren om både förlåtelse och hjälp att kunna göra ”det rätta” också med rätt attityd och på det sättet behaga Gud.

Allting med Herren är ”hjärtesaker”. Han vill inte ha våra ”rätta gärningar” utan att våra gärningar ska vara gjorda utifrån ett rätt hjärta. Han längtar inte efter ”duktiga” barn utan att vi ska älska honom med hela vårt hjärta. Gud längtar inte efter att vi ska vittna för andra för vi ”måste”, utan för att vi är drivna av och känner Guds kärlek till dem. De positiva nyheterna är att oavsett hur det står till med våra hjärtan idag både kan och vill Herren arbeta med våra hjärtan, så vi får bli mer och mer lika Jesus i allt. Paulus skriver: ”Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag” (Fil 1:6). Vad tacksam jag är att Herren arbetar med oss alla hela tiden. Vi är långt ifrån perfekta, men vi kan sträva efter att få bli mer och mer lika vår Mästare, Herre och exempel Jesus. Med den inställningen, och med hjälp av den helige Ande, är jag övertygad om att människor runt oss kommer att kunna känna ”Kristi väldoft” när vi är i närheten och långt efter vi gått därifrån.

Låt oss göra ett löfte värt att hålla nämligen att göra vårt yttersta för att sprida evangelium genom både våra ord, handlingar och attityder. Låt oss göra vad vi kan för att sprida Kristi väldoft.