Ett överlåtet liv

Kung Nebukadnessar hade låtit göra en guldstaty som alla skulle falla ner och tillbe. De som inte gjorde det skulle kastas i den brinnande ugnen. Sadrak, Mesak och Abednego utmärkte sig bland det folk de levde med. De älskade och tillbad endast den levande Guden och vägrade böja knä för någon annan. När de ställs till svars och hotas med de uttalade konsekvenserna proklamerar de frimodigt: ”Om det blir så, är vår Gud, som vi dyrkar, mäktig att befria oss ur den brinnande ugnen och att befria oss ur din hand, o konung” (Dan 3:17).

Sadrak, Mesak och Abednego kände sin Gud och visste att han var mäktig att rädda dem. Det är enkelt att förtrösta på någon man känner. När vi ber och läser Guds ord lär vi känna honom som: Universums skapare. Allsmäktig Gud. Frälsaren. Herden. Livets bröd. Vårt segerbaner. Mirakelgöraren. Förebedjaren. Världens ljus. Vägen. Sanningen. Livet. Tröstaren. Alfa och Omega. Han som var, är och som kommer igen. Namnet över alla andra namn. Konungars konung och Herrarnas Herre. Allt detta är han för dig och mig också idag. ”Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet” (Hebr 13:8). Oavsett vad vi möter behöver vi aldrig frukta eller svaja i vår tro.

Sadrak, Mesak och Abednego trodde på Gud, men de hade också total överlåtelse. I nästa vers läser vi: ”Men om inte, så skall du veta, o konung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar och att vi inte vill tillbe den staty av guld som du har låtit ställa upp” (Dan 3:18). Oavsett vad de skulle behöva gå igenom vägrade de kompromissa och böja knä för någon annan. Överlåtelse säger:

Gud hör bön, men om han inte svarar på det sätt jag förväntar mig eller om hans svar blir nej, kommer jag fortfarande att älska honom.
Gud är mäktig att hela, men om jag inte blir helad kommer jag fortfarande att följa honom.
Gud är givaren av barn, men om vi aldrig får barn, eller vårt barn dör, kommer vi ändå att tjäna honom med glädje.
Gud är den som för människors uppmuntran i min väg, men om så ingen tror på eller uppmuntrar mig kommer jag fortfarande att lyda Herren.
Herren är min försörjare, men även i brist litar jag på honom och kommer att vara en givare.

Överlåtelse säger att även om jag måste gå genom eld väljer jag att:
”Förtrösta på HERREN av hela mitt hjärta, förlita mig inte på mitt förstånd” (Ord 3:5).

Överlåtelse säger att även om jag inte ser någon frukt ännu så:
”…tröttnar (jag inte) på att göra gott. Ty när tiden är inne får jag skörda, om jag inte ger upp” (Gal 6:9).

Överlåtelse säger att även om jag inte förstår det jag får möta tror jag att:
”…att för dem som älskar Gud samverkar ALLT till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut” (Rom 8:28).

Förmodligen vet du redan fortsättningen på denna Bibelberättelse. Kung Nebudkadnessar lät dem kastas i den brinnande ugnen, men Herren var med dem mitt i prövningen. ”Då sade han (kungen): ”Ändå ser jag nu fyra män som går lösa och lediga inne i elden, och de är helt oskadda. Och den fjärde ser ut som en gudason” (Dan 3:25). På grund av deras överlåtelse fick de vara med om ett mäktigt mirakel: ”elden hade inte haft någon makt över männens kroppar och att håret på deras huvuden inte hade svetts och att deras kläder inte skadats. Man kunde inte ens känna att de luktade bränt” (Dan 3:27). Men miraklet tog inte slut där. På grund av vad kung Nebukadnessar såg ske med Sadrak, Mesak och Abednego i elden, blev de befordrade. Dessutom fick de fortsätta att tillbe och ingen fick tala nedlåtande om deras Gud.

Kunde de leva överlåtet, så kan vi. Låt oss lära känna Herren för den han verkligen är och sätta vår fulla förtröstan till honom. Men låt oss också leva i total överlåtelse som inte böjer knä, kompromissar eller ger upp för någonting, även när allt inte går vår väg. Då kommer vi också få vara med om mirakel, Herrens namn kommer att bli ärat (kanske t.om. bland kungar) och vi kommer att fullborda våra lopp för Herren. Jag avslutar med några dyrbara och uppmuntrande ord från Herren, som ringt i mitt hjärta länge: ”Det finns inget jag inte förmår göra genom en person som överlåter sig helt och fullt till mig”.